Språk förändras hela tiden, det vet vi. Ändå finns det vissa ögonblick som känns lite större än andra. När ett vardagligt ord plötsligt får en plats i Svenska Akademiens ordlista, då är det som att det får en officiell stämpel. Ett sådant ord är “swisha”. Från att ha varit ett varumärke och en teknisk funktion blev det snabbt ett verb som används i hela landet. Men hur gick det egentligen till när “swisha” tog steget in i SAOL?
Från app till vardagsverb
Allt började ganska oskyldigt. När betaltjänsten Swish lanserades var det få som tänkte på att namnet skulle börja användas som ett verb. Men det dröjde inte länge innan människor började säga saker som “kan du swisha mig?” eller “jag swishar direkt”. Det gick snabbt, nästan obemärkt, från att vara ett namn till att bli en handling.
Det intressanta här är inte bara att ordet spreds, utan hur naturligt det kändes. Det fanns inga krångliga regler eller tvekan kring böjning. Vi började direkt säga “swishar”, “swishade” och “har swishat”. Språket anpassade sig utan motstånd. Det är ofta ett tecken på att ett ord verkligen fyller en funktion.
När språket springer före ordboken
En vanlig missuppfattning är att SAOL bestämmer vilka ord som finns. I verkligheten är det tvärtom. Ordboken följer språket, inte leder det. När tillräckligt många använder ett ord, i tillräckligt många sammanhang, då blir det aktuellt att ta med det.
Swisha är ett skolboksexempel på detta. Ordet användes överallt, i samtal, i sms, i sociala medier och till och med i vissa formella sammanhang. Det blev helt enkelt svårt att ignorera. Att ordet dessutom fyllde ett konkret behov gjorde det ännu starkare. Vi behövde ett snabbt sätt att beskriva handlingen att skicka pengar via mobilen.
En språkexperts syn på saken
Jag pratade med en språkexpert, en person som arbetat länge med svensk språkutveckling, och hen hade en tydlig åsikt:
“Det som gör ‘swisha’ så intressant är att det inte känns påtvingat. Många nya ord kan kännas konstruerade eller trendiga på ett lite krystat sätt, men ‘swisha’ gled in i språket nästan obemärkt. Det är ofta då man vet att ett ord kommer att stanna.”
Hen menade också att digitaliseringen har förändrat tempot i språkutvecklingen. Förr kunde det ta decennier innan ett nytt ord slog igenom brett. Idag kan det ske på några år, ibland ännu snabbare.
“Vi ser en acceleration. Ord som ‘swisha’ får spridning direkt eftersom de används i vardagliga situationer flera gånger om dagen.”
Varför just “swisha”?
Det finns många tekniska termer som aldrig blir en del av vardagsspråket. Så varför lyckades just detta ord? En del av svaret ligger i enkelheten. Ordet är kort, lätt att uttala och passar bra in i svensk grammatik.
Dessutom handlar det om något vi gör ofta. Att skicka pengar till vänner, dela på en nota eller betala små summor har blivit en självklar del av vardagen. När en handling upprepas ofta, behöver vi ett smidigt ord för den.
Det finns också något nästan lekfullt i ordet. Det låter snabbt, lite som själva handlingen. Den där lilla känslan kan spela större roll än man tror.
Från varumärke till allmänt språk
Det är inte ovanligt att varumärken blir en del av språket. Vi säger till exempel “googla” när vi söker information online. Men alla varumärken klarar inte den resan. Det krävs att ordet börjar användas oberoende av företaget bakom.
I fallet med “swisha” har det nästan blivit så. Många tänker inte längre på att det är ett specifikt system. Det är bara ett sätt att skicka pengar. Det är en viktig gräns att passera för att ett ord ska kunna tas in i en ordbok.
Vägen in i SAOL
Processen att inkludera ett nytt ord i SAOL är noggrann. Det räcker inte med att ett ord är populärt för stunden. Det måste ha visat att det används stabilt över tid. Språkvetare tittar på hur ofta ordet förekommer, i vilka sammanhang och om det verkar vara här för att stanna.
När det gäller “swisha” fanns det knappast några tvivel. Ordet hade redan etablerat sig i hela landet. Det användes av människor i olika åldrar och i olika sociala sammanhang. Det var inte längre en trend, utan en del av vardagen.
Ett tecken i tiden
Att “swisha” finns i SAOL säger också något om samhället. Det speglar hur snabbt tekniken påverkar vårt språk. För bara några decennier sedan fanns inte ens möjligheten att skicka pengar på det här sättet. Idag är det så självklart att vi knappt tänker på det.
Det visar också hur språk och kultur hänger ihop. När vårt beteende förändras, förändras språket med det. Och ibland går det väldigt fort.
Kritik och funderingar
Alla är inte helt positiva till att sådana ord tas in i SAOL. Vissa menar att språket blir för påverkat av företag och teknik. Andra tycker att det är en naturlig utveckling och att ordboken ska spegla verkligheten.
Personligen lutar jag åt det senare. Språket är inte statiskt. Det lever, formas och anpassas. Att försöka stoppa den utvecklingen känns både svårt och onödigt.